R.L. taustoja

Liite: Jakob Seitzistä

"Georg Seitzin isä: Jakob Seitz, tilanomistaja Hannover. Ammuttiin kotonaan, kun ei antanut kurittomalle sotilasjoukolle viinikellarin avainta. Leski tuli Suomeen, kuoli Rokkalassa."

Tieto on peräisin Heikki Lopilla olevasta vanhasta käsin kirjoitetusta sukutaulusta (laatija ei ole tiedossa).

Taulukon keltaisella alleviivatuista on enemmän tietoa seuraavilla Aateliskalenterista kopioiduilla sivuilla

Aateliskalenterista on poimittu Selma Olivian isän esipolvet ja ne on merkitty sinisellä. Oli ruotsalaislähtöinen Aatelissuku

TAB 23

Johan Magnus, (son av Adolf. tab 15), född 1801-09-09 i Nihattula i Virmo socken. Var lärling hos morbrodern bokbindaren Jakob Fontén i Åbo 1820. Förklarad för gesäll 1824-04-29. Erhöll bokbindarämbetets i Åbo mästarbrev som bokbindarmästare i Tavastehus 1827-08-25. Död 1873-05-14 i Tavastehus. Gift 1:o 1825-10-13 i Pargas socken med Eva Lundvall, född 1790-02-01 på Skyttala hemman i Pargas socken, död i barnsäng 1826-12-02 i Tavastehus, dotter av kyrkosnickaren Anders Lundvall och Lena Johansdotter. Gift 2:o 1827-08-28 i Hattula socken med Ulrika Gustava Cheilan, född 1804-04-18 i Keuru socken, död 1885-03-03 i Lempäälä socken, dotter av sockenadjunkten i Keuru Carl Fredrik Cheilan och Hedvig Margareta Asp.

Barn:

1. Magnus Gerhard, född 1826-11-02 i Tavastehus, död i Tavastehus 1827-01-29.
2. Selma Olivia, född 1828-07-17 i Tavastehus, död 1907-06-08 i Tavastehus. Gift i Tavastehus 1848-07-16 med handlanden i Tavastehus Erik Vilhelm Töllerman, född 1815-10-28 i Ingå socken, död 1871-01-28 i Tavastehus.
2. Carl Johan, född 1830 i Tavastehus. Guvernementssekreterare. Död 1889. Se Tab. 24.
2. Fredrik Ferdinand Blechard, född 1832-04-03 i Tavastehus, död 1832-09-29 i Tavastehus.
2. Aurora Elvira, född 1836-11-09 i Tavastehus, död 1920-12-04 i Kuopio. Gift 1863-07-20 i Tavastehus med kronolänsmannen i Rautalampi distrikt i Kuopio län, guvernementssekreteraren Ivar Fredrik Lindbohm, född 1837-04-19 i Viitasaari socken, död 1900-01-06 i Rautalampi socken.
2. Gustaf Magnus, född 1838 i Tavastehus. Kronolänsman. Död 1913. Se Tab. 27.
2. Ida Gustava, född 1841-03-29 i Tavastehus, död 1841-09-27 i Tavastehus.
2. Peter Vilhelm, född 1842. Lantmäterisekreterare. Död 1901. Se Tab. 31.
2. Ida Vilhelmina, född 1844-09-01 i Tavastehus, död 1844-09-13 i Tavastehus.

TAB 15

Adolf, (son av Evert, tab 3), född 1753-10-26 i Virmo socken, Finland. Volontär vid Åbo läns regemente 1767-05-12. Sergeant vid Åbo läns regemente 1773-01-28. Avsked 1782-06-28. Åter sergeant vid vid Åbo läns regemente 1788-07-02. Transporterad till sergeant vid karelska jägarekåren 1790. Regementsväbel vid karelska jägarekåren 1790. Reducerad från kåren 1791. Död 1813-05-26 i Nihattula i Virmo socken och begraven i Virmo. Han bevistade finska kriget 1788–1790. Gift 1781 med Elisabet Fontén, född 1758-12-27 i Åbo, död 1815-02-01 i Nihattula och begraven vid Virmo kyrka, dotter av kofferdikaptenen Daniel Fontén och Elisabet Haartman.

Barn:

Adolf Daniel, född 1782. Bokbindarmästare. Död 1854. Se Tab. 16.
Juliana Constantina, född 1784-11-24 Hietamäki Flyttade till Ryssland. (Släktanteckning hos ing. A. A. B-z, Hfors.)
Carolina Albertina, född 1786-10-19. Flyttade till Ryssland. (Släktanteckning hos ing. A. A. B-z, Hfors.)
Anders Edvard, född 1789. Tullbesökare. Död 1831. Se Tab. 21
Hedvig Johanna, född 1792-03-05 i Nihattula, död ogift 1866-06-11 i Åbo.
Carl Didrik, född 1793-05-22 i Nihattula. Furir vid arméns flottas Stockholmseskader 1815-11-02. Sergeant vid arméns flottas Stockholmseskader 1820-07-17. Död 1822-11-01 å utrikes ort.
Elisabet Agata, född 1794-12-13 i Nihattula, död där 1795-04-10.
Elisabet Agata, född 1796-01-29 i Virmo socken, död 1849-05-30 i S:t Petersburg. Gift i S:t Petersburg 1834-02-18 med smeden Adolf Petersson, född 1806 på Åland, levde 1852.
Adam, född tvilling 1797-04-27 i Nihattula, död i Nihattula 1797-07-21.
Eva, född tvilling 1797-04-27 i Nihattula, död 1797-06-04 i Virmo socken.
En dotter dödfödd 1799-04-14 i Nihattula.
Johan Magnus, född 1801. Bokbindarmästare. Död 1873. Se Tab. 23.

Sukutaulun ulkopuolelta aikaisempien polvien tiedot - mistä aateluus alkoi

TAB 1

Claes Breitholtz, adlad Breitholtz, till Margareteholm och Axtorp i Sandhems socken samt Svarttorp i Åsle socken, (alla i Skaraborgs län.), född 1620-12-01 i Reval. Löjtnant vid ett livregemente till häst 1649. Adlad 1650-05-22 (introducerad 1650 under nr 484). Var hovmästare hos Jakob De la Gardie 1651 och kapten vid Dalregementet 1651–1655 (Pd.). Ryttmästare vid David Sinclairs regemente till häst 1655-03-00. Major vid David Sinclairs regemente 1656-09-00. Överstelöjtnant 1657-06-00. Avsked 1660-09-00. Överstes karaktär 1667-11-12. Överstelöjtnant vid livregementet till häst och chef för 1. Västmanlandskompaniet 1669-06-28. Avsked 1673-07-01. Förde såsom generalmajor befäl över trupperna i Bohuslän under kriget 1677–1678, intog Strömstad från danskarna 1677-01-05 men blev slagen vid Kvistrum 1677-08-27 och deltog dagen därpå i det för svenskarna olyckliga slaget vid Uddevalla (N.A. Kullberg, Slaget vid Uddevalla år 1677 (1851).). Död 1706-06-24 och begraven i Sandhems kyrka. Hans epitafium finnes i Sandhems nya kyrka [Blr]. Gift 1650-08-21 i Jakobs förs i Stockholm med Margareta Ödell, begraven 1680-03-28 i Sandhems socken, dotter av residenten Anders Svensson, adlad Ödell, och en dotter till Knut Kijl.

Barn:

Ebba Agnes, döpt 1651-11-14 i Riddarholmens förs i Stockholm.
Magnus Anders. Överstelöjtnant. Död 1721. Se Tab. 2
Carl, till Margareteholm och Svarttorp, född på Margareteholm. Volontär vid överstelöjtnant M. Durells fördubblingsdragoner 1676. Var page vid M. G. De la Gardies hov 1678 om hösten. Hovjunkare vid M. G. De la Gardies hov 1679 emot hösten. Löjtnant vid Modées regemente 1680-05-29. Lämnade Sverige 1686-03-02. Brigadadjutant hos överste H. G. von Belling i brandenburgsk tjänst 1686. Löjtnant vid kurfurstens av Brandenburg livregemente 1686. Löjtnant vid prins August Leopolds av Veldenz regemente i bayersk tjänst 1687. Kompanichef vid överstelöjtnant Kromhars regemente i württembergsk tjänst 1689 om hösten och vid överstelöjtnant Heimburgs regemente 1690. Major vid överste Saijerbreus regemente 1692. Var 1699-06-00 major vid generalmajor Horns regemente. Avsked som överstelöjtnant 1699. Erhöll 1701 av hertigen av Württemberg i uppdrag att sätta upp ett regemente, vilket regemente var uppsatt 1702. Avsked 1703 i början av året. Var 1702–1707 arrendator å Ochsenberg i Württemberg (nuvarande Oberamt Brackenheim). Överste i svensk tjänst 1706-06-12 och skulle värva ett regemente i Frankfurt am Main och Zweibrücken. Konfirm. 1706-12-19. Tillförordnad överste för Jönköpings regemente 1712-02-00. Överste för Västmanlands regemente 1714-03-04. Död barnlös 1717-02-04 på Margareteholm. Han bevistade kriget i Ungern mot turkarna 1686–1688, kriget mot Frankrike 1689–1697 samt spanska tronföljdskriget under år 1702. Gift 1:o med Maria Charlotta Moser von Filseck, född 1664-11-26 i Eschenau i Württemberg (nuvarande Oberamt Weinsberg), död 1712-11-23 på Margareteholm och begraven i Sandhems kyrka, dotter av Bernhard Friedrich Moser von Filseck till Eschenau, en tid överstelöjtnant i svensk tjänst, och hans 1:a fru Louisa Gertrud von Blumenthal (F. Bauser, Geschichte der Moser von Filseck (Stuttgart 1911).). Gift 2:o 1714-02-12 (morgongåvebrev) med hovfröken friherrinnan Margareta Sparre i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1721-12-13 på Margareteholm med överstelöjtnanten Fredrik Vilhelm von Möller i hans 2:a gifte, född 1678-09-27, död 1731-08-19 på Margareteholm), född 1682-08-06 Moholm, död 1728-04-24 på Margareteholm, dotter av kammarherren friherre Carl Axelsson Sparre, och hans 1:a fru Beata Elisabet Falkenberg af Trystorp.
Claes, född på Margareteholm. Korpral vid livregementet. Död av våda 1681.
Maria, född på Margareteholm. Gift på Margareteholm 1684-11-16 med majoren Lars Rutensköld, död 1731.

TAB 2

Magnus Anders, (son av Claes, tab 1), till Ledinge i Knivsta socken, Brölunda i Söderbykarls socken och Ora i Faringe socken (alla i Stockholms län), född Margareteholm. Page hos konungen. Kornett vid livregementet till häst 1672-12-00. Löjtnant vid livregementet till häst 1676-08-15. Ryttmästare för ett kompani från Värmland 1678, vilket kompani sedermera blev Roslags kompani. Avsked 1700-06-26. Överstelöjtnant vid Upplands femmänningskavalleriregemente 1703. Avsked 1703. Död 1721-01-21. Han bevistade 1675–1679 års krig mot Danmark och därunder slagen vid Halmstad, Lund och Landskrona [Blr]. Gift 1:o med Metta Kafle, dotter av vice presidenten Erland Kafle, och hans 1:a fru Brita Månesköld af Seglinge.

Barn:

1. Claes, född 1685, drunknade jämte bröderna Carl och Bengt i Stamsjön i Faringe socken 1706 och begraven jämte dessa i Oragraven Faringe socken 1706-05-24.
1. Carl, född 1687, drunknade 1706.
1. Evert, född 1688. Kapten. Död 1762. Se Tab. 3.
1. Bengt, född 1692, drunknade 1706.
1. Erland, döpt 1695-10-02 i Estuna socken, Stockholms län. Förare vid Jönköpings regemente 1713. Sergeant vid Västmanlands regemente 1714-05-00. Avsked 1716-12-16. Fältväbel vid Skaraborgs regemente 1717. Fänrik vid Skaraborgs regemente 1718-06-06. Avsked 1719-09-30. Livdrabant 1722-03-30. Avsked 1726-10-15. Bortreste 1742 och efterlystes av sin fru genom stämning från Stockholms kämnärsrätt 1747-10-00 men infann sig icke. (R. Lagerborg, En Värmlandssläkts öden.) Han bevistade fälttågen i Norge 1716 och 1718 samt kriget i Finland 1742. Gift med Maria Elisabet von Löwen, född i Estland, levde 1749. (R. Lagerborg, En Värmlandssläkts öden.)
1. Brita Margareta, född 1696, död 1756-09-16 i Mariestad. Gift 1717-01-06 Kjellstorp med majoren Carl Julius Werdenhoff, född 1690, död 1742.
1. Elsa Catharina, döpt 1698-01-09 i Estuna socken, död 1698-01-18.
1. Anna Magdalena, döpt 1699-04-07 i Estuna socken, död ung.
1. Johan, född 1701. Kapten. Död 1760. Se Tab. 33
2. Olof Magnus, död 1705 på Ora, 10 veckor gammal, och begraven 1705-08-04.
3. Claes Didrik, född 1712. Kommendörkapten. Död 1783. Se Tab. 35.
3. Magdalena Christina, döpt 1713-12-21 i Faringe socken, begraven 1713-12-27 i Oragraven.
3. Beata Catharina, född 1716-02-02, döpt 1716-02-07 i Faringe socken, död 1787-01-07 Solhult och begraven i Locknevi socken, Kalmar län. Gift 1753-08-14 Stjärnevik med överstelöjtnanten Staffan Klingspor, i hans 2:a gifte, född 1690, död 1766.

TAB 3

Evert, (son av Magnus Anders, tab 2), till Hietamäki (R. Lagerborg, En Värmlandssläkts öden.) i Virmo socken i Finland, döpt 1688-07-05 i Estuna socken, Stockholms län. Var page hos J. G. Stenbock 1705. Volontär vid Upplands regemente 1707. Var sergeant vid Upplands regemente 1707-08-19. Sekundfänrik 1708-12-05. Löjtnant 1724-02-18 med rang från 1722-06-22. Avsked med kaptens karaktär 1741-10-19. Död 1762-05-15 på Hietamäki. Han kom ut i kriget 1707, bevistade slagen vid Holovzin och Poltava samt blev fången i Poltava och förd till Saransk, varifrån han hemkom 1722-05-18. Bevistade kriget i Finland 1741. Gift 1724-07-02 på Brölunda i Söderbykarls socken, Stockholms län, med Maria Lagerborg, född 1709-06-08, döpt 1709-06-13 i Söderbykarls socken, död 1781-04-15 på Hietamäki, dotter av överstelöjtnanten Olof Skragge, adlad Lagerborg, och Inga Styf.

Barn:

Magnus Olof, född 1728-12-16, död 1729-01-22.
Inga Juliana, född 1731-01-24, död 1735-09-04.
Carl Edvard, född 1732. Vice häradshövding. Död 1785. Se Tab. 4.
Magnus, döpt 1734-11-05 i Tensta socken, Uppsala län, död 1736-07-04 och begraven 1736-07-11 i Tensta socken.
Brita Catharina, född 1736-09-29, döpt 1736-10-01 i Tensta socken, död ogift 1784-05-22 på Hietamäki.
Johan Magnus, född 1740-02-21 i Skuttunge socken, Uppsala län. Sjöfarande. Död ogift 1771-04-21 i Spanska sjön.
Beata Christina, född 1742-02-01 i Skuttunge socken, död 1807-09-17 i Åbo. Gift 1762-09-16 på Hietamäki med kapellanen i Mietois i Virmo pastorat av Åbo stift Per Sonck i hans 2:a gifte (gift 1:o 1754-08-28 i Nystad med Brita Ylén, född 1734-08-07 i Nystad, död 1762-02-09, dotter av borgaren i Nystad Jöran Ylén och Anna Petäs (Wilskmanska samlingen i Finlands statsarkiv.)), född 1730-03-22 i Raumo, död 1776-11-28 på Raukka kapellansgård i Mietois kapellförs
Claes, född 1743. Kofferdikapten. Död 1812. Se Tab. 5
Didrik Julius, född 1748. Extra ordinarie lantmätare. Död 1812. Se Tab. 6.
Daniel, född 1751-07-10 på Hietamäki, död 1751-07-24.
Adolf, född 1753. Sergeant. Död 1813. Se Tab. 15.

Breitholtz - Sukuun avioituneiden vaimojen pappis-esivanhempia

pappi Mikael Cheilanus

Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 Henkilötiedot: kl. 1732 Mikael Cheilanus (vuoteen 1731 Romselius) 5952. * Perttelissä 6.9.1707. Vht: Romsilan Suutarin talollinen Perttelissä Jakob Mattsson († 1745) ja Brita Jöransdotter. Turun katedraalikoulun oppilas 9.11.1722 (in cl. prim., Romselius Uskelensis) – 13.6.1732 (examen, Cheilanus). Ylioppilas Turussa kl. 1732 Cheilanus Mich. Jacobi Austr _ 340. — Keuruun pitäjänapulainen 1737, kappalainen 1753. † Keuruulla 16.5.1771.

Pso: 1:o 1736 Ingrid Roos († 1742); 2:o 1748 Sara Elisabet Möller († 1765); 3:o 1770 Hedvig Maria Asp.

pappi Anders Asp

Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 Henkilötiedot: 1743 Anders Asp 6927. * Teiskossa 10.3.1725. Vht: Teiskon kappalainen Gustaf Asp U1252 († 1776) ja Sofia Lilius. Turun katedraalikoulun oppilas 24.2.1742 (in cl. rect., Mässybyens.) – 14.6.1743 (examen). Ylioppilas Turussa 1743 [Asp] Andr. [Satac _ 396]. Satakuntalaisen osakunnan jäsen 3.8.1743 [1743 d: 3. Augusti] Andreas Asp. Birckalaënsis. | Adjunctus Sacellani in Messuby ordinatus 1749. | jam Pastor in Karcku. | Mortuus 1793. Vihitty papiksi Turun hiippakunnassa 28.1.1749. — Teiskon kappalaisen (isänsä) apulainen 1749. Karkun kirkkoherra 1776. † Karkussa 14.10.1793.

Pso: 1:o 1758 Margareta Wallenius († 1771)

Gustaf Henrik Lilius

Ylioppilasmatrikkeli 1640–1852 Henkilötiedot: 1671/72 Gustaf Lilius Gustavus Henrici, Satacundensis 2151. Vht: Längelmäen kirkkoherra Henrik Rainenius (Henricus Johannis, † 1657) ja Sofia Jakobsdotter. Ylioppilas Turussa 1671/72. Nimi on kopioitu Albumista noin v. 1696 Satakuntalaisen osakunnan matrikkeliin [1671/72] Gustavus Lilius. | Pastor in Messuby | obiit 1706. — Messukylän kappalainen 1679, kirkkoherra 1690. Saarnaaja pappeinkokouksessa Turussa 1694. † Messukylässä 8.7.1706. Pso: 1682 Katarina Henriksdotter Berg († 1738).

Henricus Lilius

Isänsä Hans Johaninpoika oli ilmeisesti valistunut ja varakas mies, joka lähetti poikansa Henricus Johannis Liliuksen (K 1657) Turun akatemiaan, josta myöhemmin tuli Längelmäen kirkkoherra. Henricus Liliuksen puoliso oli Sofia Jakobintytär, jonka isä oli Vesilahden kirkkoherra Jacobus Matthiae Wesilaxius. Avioparin kolme poikaa Johannis, Andreas ja Gustavus lähetettiin opiskelemaan Turun akatemiaan.

Jaakko Wesilaxius

Jaakko Matinpoika(Jacobus) kappalainen, sittemmin kirkkoherra aloitti Vesilahdessa toista sataa vuotta vaikuttaneen pappissuvun, jonka muutamat jäsenet käyttivät nimeä Wesilaxius. Kantaisä Jacobus oli kappalaisena ainakin jo vuonna 1585. Tästä virasta hän siirtyi v. 1612 kirkkoherraksi, vaikuttaen seurakunnan paimenena yli 40 vuotta kuoli 1626. Jacobuksen vaimo oli nimeltään Malin, heillä oli ainakin 2 poikaa, Christianus, josta aikoinaan tuli kappalainen kotipitäjäänsä ja Yrjö, joka seurasi isänsä jälkiä maanviljelijänä. Samoja veljeksiä saattaa olla myös Abraham Jacobi Wesilaxius, joka v. 1665 esiintyy Turun yliopiston kirjoissa. Häntä mainitaan myös Vesilahden kappalaisena, mutta luultavasti viransijaisena tai apulaisena. Jacobus hankki omistukseensa useita tiloja mm. ratsutila Tapolan 1585, Kärkölästä yli puolet Hussun tilasta , Antti Pertunpojan tilan 1609 liittäen sen yhdysviljelykseen Tapolan tilan kanssa. Näin kappalaisen omistama tila kasvoi kirkonkylän ja koko pitäjänkin suurimmaksi.Sittemmin hän hankki omistukseensa Kipparilan autiotilan Kostialassa. Voimakkaiden yli pitäjän ulottuvien taloudellisten harrastusten vuoksi Jacobus Mathiae joutui monenlaisiin suhteisiin talonpoikien kanssa ja usein nämä johtivat käräjänkäyntiin. Hänessä kerrotaan ilmenneen melkoisesti omavaltaisuutta ja liiankin innokasta maallisen omaisuuden kartuttamishalua.Samantapainen lienee ollut papin emäntä Malin, koskapa Jacobus joutui Tallisen isännälle korvaamaan sian, jonka Malin oli tappanut. Ajan tavan mukaan pappilat olivat miltei kestikievarin asemassa, ja niimpä niissä myytiin olutta jopa pyhäpäivinäkin kirkonmenojen jälkeen. Kappalaisen ollessaan Jacobus Matthiae joutui kirjoittamaan Upsalan kokouksen päätöksen v. 1593, jolla luterilaisen uskon asema valtakunnassa vahvistettiin uudelleen. (Lyhennysote: Kirsti Arajärven Vesilahden historia kirjasta; papisto v:sta 1600-1860 luvulle painos 1985)

Breitholtz-sukuun avioituneiden vaimojen aatelisia esipolvia

Olof Svärd

Olof Svärd, asemies; Pohjois-Suomen tuomari, Sune Sunenpojan puolesta 1440 2, 18; kihlakunnantuomari Pohjanmaalla 1443-1445 20; osti 1427 kuudesosan Ulvilan Hvittisbofjärdin Ytterbystä Jönis Horkalilta 21, ja 1437 toisen tilan Hvittisbofjärdistä, jonka maa hän sitten panttasi Ulvilan kirkolle 40 dalerista, jonka hän käytti poikansa herra Martin Rooman matkaan ja josta otti itselleen 10 daleria Tukholman matkaa varten; todisti 25.3.1451, että hän ja hänen vaimonsa vainaansa lahjoittivat, puolet Ulvilan Pennisestä, itsensä ja sukulaistensa sielujen puolesta Naantalin luostarille, sillä ehdolla, että antajia ja heidän vanhempaan muistetaan luostarin rukouksissa 22; kuollut ennen 1460. - Puoliso Elin Jönsintytär, luultavasti Benkt Lydekenpojan vaimon Valborgin sisar. (Katso, Djäkn, Lydekenpoikien suku, taulu 1), jotka antoivat puolet Pennisistä luostarille. 1

Jakob Kurki

Tapio Vähäkangas: Jeppe Kurjen esivanhemmat ja jälkeläiset

Mårten Abrahamsson Djäkn MP

s. noin 1350 Finland (Suomi

Kuollut: vuoden 1423 jälkeen Finland (Suomi)

Ragnhild Olofsdotter Tavast MP

s, 1360 Finland (Suomi)

Kuollut: 1433 (72-74)

Lähisukulaiset:

Vanhemmat: Ritari Olof Jönsson Tavast ja Katarina Fincke

Rikas maanomistaja, rälssimies, ritari. Tawast-suvun kantaisä. Olof Jönsson TawastKirjoita tekstisi tähän...

Jully Ramsayn aateliskalenterista esi-isien tietoja

Olemme molemmat claudius Collanuksen jälkeläisiä

Ria polveudut Brotherusten kautta Naucklereista ja Claudiuksen Katarina-tyttärestä.

Minä polveudun Katarinan nuoremmasta sisaresta Annasta.

Eräs esi-isä Nauclerus Ruotsissa pappi, suku tullut Saksasta

Maria Dorothea von Vergens söner, Johannes och Gregorius [Ziegler], adopterades enligt anteckningarna av morbrodern, professor Johannes von Vergen-Nauclérus, med namnet Nauclérus. Den förre föddes 1493 och dog 1556 samt »levde i Tübingen»; enl. ELGENSTIERNA jur.dr. och prost i »Göppingen (Tübingen)». Hans söner voro Caspar Nauclérus, f. 1530, d. 1608, och den redan nämnde Olof Nauclérus. Caspar N. hade en son, Enoch Nauclérus, f. 1565, d. 1618.

SEURAAVAT VALOKUVAT ON POIMITTU GENISTÄ, JONNE SUKUTUTKIJAT OVAT NE LAITTANEET